Världen befolkas av mig

Expressen, Aftonbladet, Metro, radio osv.. Dom ljög! Världens gick inte under idag. Eller, världen har 6 timmar på sig att gå under, om den ska hinna göra det idag. Det var Lali som sa det till mig igår, att världen skulle gå under den 10 september. Och sen hörde jag det på radion hemma hos hw. Och påtal om det..

..så var jag hemma hos hw igår! Det var jättetrevligt. Han plockade upp mig i Älvsjö och vi åkte rally till Hägersten. Han hade en mysig lägenhet med fin utsikt. Vi drack te och hade det bra. Lyssnade på musik, hw sjöng lite och jag analyserade lägenheten noggrant. Woop!



------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Idag ska jag vara heeeeeemma. Jättemycket hemma. Och jag ska se på massor tv. Top model tillexempel, jag missade premiären igår pågrund av hw. (han hade en tv, men inga kanaler..) Eller så ska jag se Idol, jag hatar det fast jag älskar det lite i smyg. Jag ska äta glass i sängen och sega jättemycket. Mmh!

Var hemma hos Lali idag också. Vi gjorde ingenting.
Åt nudlar, åt chokladpudding, skrattade och fördrev tid mest.
Skönt.

Woho! Idag kom Niklas hit och fixade min bärbara dator! Jag har varit utan den hela sommaren ungefär. Men nu är den i funktion igen, det känns skönt. Då kanske jag kan skriva lite flitigare här, tillexempel. Jag skrev inte en enda gång under hela förra veckan, inte i helgen heller. Det har sina anledningar.. Ingenting hände! Värdelös vecka. Förutom lördagen iförsig. Jag och Lali åkte till Hallonbergen och tittade på Stiffy Jones eller som jag föredrar att kalla dom: hw och Johan. Det var ett trevligt äventyr, kortfattat. Efter spelningen skjutsade hw mig och Lali till Medborgarplatsen. Vi hade roligt i bilen:

1. hw kunde i köra!

2. Lali slog mig VARJE GÅNG det åkte förbi en gul bil, och tänk på alla taxibilar inne i stan!

3. vi tävlade om att hålla andan genom tunnlar, jag förlorade (FÖR JAG VAR TVUNGEN ATT BÖRJA PRATA!)

Jag och Lali käkade på donken efter att hw hade släppt av oss. Jag satt vid fönstret och tittade ut på människor sm gick förbi. Plötsligt stannade en kille och började gestikulera helt galet! Han pekade på mig, mimade, pekade på sig själv, tog upp sin telefon och viftade med armarna. Han hade en kompis bredvid sig och såg ut att förstå lika lite som jag gjorde. Efter några minuter kom han in på donken och det första han sa var "varför har du inte hört av dig". Asså, jag är RÄDD för folk i stan, skoja inte! I alla fall så började vi prata lite. Killarna var norrläningar och hade bara bott i Stockholm i 2 veckor. Trevligt värre. Och totalt ointressant. Hej då.

Well, sen har det inte hänt så mycket mer. Igår hade jag och Lali söndagssnack. Det var härligt. Vi är så smarta, jag och Lali. Speciellt tillsammans.

Imorgon är det skola som gäller. Då jävlar!

Varm panna. Varma, rinnande ögon. Snorig, röd näsa. Hes röst pågrund av en en förstörd hals. Hemma från skolan andra dagen nu. Jag vill inte vara hemma nu när allting kommer igång. Men vad ska man göra? Annat än att knapra Alvedon, Ipren, C-vitamin och halstabletter. Dricka förkyldningsgroggar: vatten, te, honung, socker och citron. Känner ingen smak alls. Känner inga dofter alls. Misär.

Äsch, försöker tappert att hålla humöret uppe ändå. Om 2 dagar är det helg. Om en månad fyller jag år. Jag älskar mina nya iPod lurar. Min säng är gosig och jag tänker tokmysa hela dagen.

Prosit!

sjuk..

Nu är jag hemma efter en lång och intressant dag. Jag är utmattad men det är lugnt. Skolan gick bra idag. Jag var i tid, jag var närvarande, jag var aktiv och höll humöret uppe. Vi blev informerade om årets projektarbete och började spåna lite. Sen gjorde vi inte så mycket mer egentligen.. Mjukstart, fortfarande. Skönt. Jag och Linnea tog intiativ och fixade te. Det var mysigt. Regnet smattrade mot fönsterrutorna och vi sippade på te samtidigt som vi bollade med lite idéer angående skolfotograferingen. Ingenting fastställt där ännu dock.

Efter skolan åkte jag, mamma och pappa till Karonlinska sjukhuset. Det gick bra och det känns skönt att ha det gjort. Jag var nervös under dagen och sådär, men jag fick den hjälpen jag ville ha, antar jag.. Skönt att mamma och pappa följde med. Det behövdes.

Nu ska jag kasta i min lite mat och sen ska jag ta bussen till Salem!
Jag har ett viktigt uppdrag där..

Helg imorgon, det kommer passande! Thank god..

Over and out.

Bloggen är igång, skolan är igång.

Första dagen i skolan efter ett händelserikt sommarlov: avklarad. Och det fantastiska är att jag faktiskt överlevde! Det gick som på räls. Visst var det plågsamt, men verkligheten välkomnade mig tillbaka ganska lugnt och fint. Vilket jag är otroligt tacksam för, mitt huvud hade garanterat kaosat annars!

Jag började 13.00 idag. Mjukstart. Tack och lov. Gick och la mig så pass tidigt igår att jag ändå kastade av mig täcket klockan 08.00. Sen gjorde jag någonting ANNORLUNDA! Jag åt frukost! Asså, jag skojar inte! Jag åt frukost. Något lite halv engelskt till och med, jag stekte ägg och lök och gjorde rostade mackor och drack te! Hoppas att någon förstår hur OTROLIGT detta är?! JAG stekte ägg klockan ÅTTA på morgonen! TELL THE QUEEN!

Jag var punktlig idag också. Jag var utanför klassrummet innen Sari hade öppnat dörren. Det är också en såndär "wow"-grej. Ett sällsynt fenomen. I klassrummet kickade vi igång med det samma. Först skulle vi elever, en i taget, berätta hur vi tyckte det kändes med skolstart. Alla svarade så fint och positivt.

- Jag är taggad!

- Det ska bli roligt!

- Jag har nästan längtat lite till skolan sista veckorna.

- Jag ska förändras och det ska bli kul faktiskt!

Vänta, vänta, hold on, spola tillbaka och pausa! Va? Allvarligt talat, va? Sitter dom ärligt där och tycker att det ska bli roligt att gå upp klockan 7 på morgonen för att plugga historia istället för att ha lov? Är det på riktigt? Det är det dummaste jag har hört. Sure, skolan är inte jättefarlig, men den är inte rolig?!

- Det ska bli skitjobbigt att börja skolan igen.

Jag lovar att jag var den ända i klassen som var ärlig..

Klart att det ska bli jobbigt. Men det känns ändå helt okej, som sagt. Det känns som ett jättestort berg. Med massor hinder. Med massor svårigheter. Men som faktiskt går att bestiga med tiden. Och med lite hjälp..

Jaja. Jag har fått en kalender av skolan som jag ska gå och bläddra i nu och känna mig allmänt viktig. Och ringa in folks namnsdagar.. Jätteviktigt..

Puss, (hej mamma, jag vet att du läser, haha)

Okej. Dagarna rullar förbi. Tiden går fort. Jag hinner inte tänka. Så.. Jag skiter i att tänka och låter det rulla. Igår var jag och Lali inne i stan. Jag mötte Lali i Hornstull och vi åkte in till Centralen för att köpa mat, McDonland i all ära. Vi tog med oss maten hem till Simon som bor precis vid Centralen vilket är kind of awsome! Fatta underbart att ha en lägenhet helt centralt? Fast jag skulle iförsig aldrig kunna bo i Simons lägenhet. Han har ingen hiss och bor självklart högst upp!

Vi konkade upp maten för x antal jobbiga trappsteg och Sara mötte oss i dörren. Lali piercade smiley på Sara, vi åt mat och sen bar det av mot Maria torget. Robert skulle på krogen men träffade mig och Lali en stabbis innan. Det var roligt. Den killen har jag inte sett på säkert ett halvår. Vi stod och snackade en liten stund om allt och ingenting. Värt.

Slutligen hamnade jag, Lali, Simon och Sara i Tanto bland bögar och flator. Folk höll humöret uppe fastän klockan började bli sent. Vi möttes av en bandspelare som spelade Spice Girls och Maskinen. Lika härlig blandning på musik som på folk. Jag träffade Thomas och hans pojkvän mitt i allting, det var trevligt.

Det var segt i Tanto så vi åkte hem. På busshållplatsen i Tumba träffade jag och Lali två dudes som var lost in Tumba. En av dom var från Södermalm och var gamal skinskalle, den andra var från USA/Småland/Västervik/Haninge och var.. sandalmannen med stor keps.

Idag är det en ny dag, nya möjligehter! Jag är på G till stan för att träffa upp samma folk som igår och krascha i Tanto hela natten. Imorgon kommer mamma, pappa och Oskar hem! Allt som allt har dom varit borta i 3 veckor ungefär! Dom har varit hemma och mellanlandat i en dag för att sen tokdissa mig igen. Jag har tröttnat lite på att ingenting rör sig här hemma. På att gå runt och laga mat under tystnad. På att vakna upp i ett tomt hus. Men som sagt, imorgon kommer familjen hem! Fint.

Jag är kär, by the way. Jättekär. Im in love, så att säga. Audio Bullys. Jättemycket Audio Bullys.
Igår: Audio Bullys. Idag: Audio Bullys.

http://www.youtube.com/watch?v=MaoJYsc3A-s

Idag fyller André 18 år. I fredags hade han sin fest. Jag och Lali åkte dit och kalasade. Vi kom hem klockan 06.00 i en taxi (han som körde såg ut som Michael Clarke Duncan). Det var helt klart en värd kväll. Pojkarna som var där lekte 8 Mile och det var gulligt. Jag tror visserligen inte att dom var ute efter att vara "gulliga". Men om jag skulle skriva att dom var stenhårda, så skulle jag ljuga. Hah. Anyway. Folk rökte vattenpipa ute på baksidan, medans jag och Lali dansade i Andrés rum. Hög musik, släkta lampor och alldeles för mycket energi slutar ALLT bra. Vi ravade ordentligt och hemska bilder togs.. ehm.

Nu har jag varit död i 2 dagar. Sovit för lite OCH sovit för mycket, i en kombination. Det är riktigt illa. Jag ska försöka lägga mig hyfsat tidigt idag, men först ska jag över till André. En födelsedagskram ska delas ut illa kvickt!

Jag kan inte andas! Allvarligt talat, det är minst hundratusten grader ute. Luften har förvandlats till pure värme och min lungor klarar inte av det. Det är för varmt. Jag har på mig shorts och ett linne, men det är fortfarande FÖR varmt. Plus att det är jättejobbigt att ha långt hår som ligger över nacken. Det blir som ett täcke. Min nacke samt mina axlar brinner! Fast å andra sidan har jag längtat efter sommaren och värmen fruktansvärt länge och egentligen har jag ingen rätt att gnälla. (men jag skriver ju blogg, klart att jag måste gnälla..)

Jag gick upp tidigt idag. Innan 13.00 gick jag upp. Jag åt till och med frukost! Det innebär riktigt radikala framsteg. Den där känslan av att man faktiskt kan göra någonting utav dagen, den har jag inte kännt på länge. Och den var härlig.

..synd bara att jag har spenderat dom närmsta timmarna på att vänta. Jag har lyckats ragga upp Lali och hon var villig att följa med in till stan. Men hon behövde betydligt mycket längre tid på sig att utföra diverse morgonsysslor, så jag väntar. Och väntar. Och väntar. Och målar lite mascara på mascara. Och väntar. Och visslar julsånger. Och väntar. Och kämpar med att andas för att det är varmt.

Jag ska lägga ner pengar på ett nytt busskort idag. Det känns riktigt surt. So long, tja!

Fy fan. Vilken otroligt värdelös dag. Och ja, jag tänker gnälla i precis HELA det här inlägget.

Jag vaknade sådär larvigt sent idag. Igen. När man vaknar efter klockan 16.00 så vet man att dagen kommer att bli värdelös. Man vaknar, tittar på klockan och kastar huvudet tillbaka ner på kudden. Stirrar upp i taket och mumlar "fan".

Jag gick upp, drack ett glas O´boy, sen gick jag och la mig igen. Min livsglädje låg på minst minus 8. Sov sen ytterligare 2 timmar. Halvsov skulle jag iförsig vilja kalla det. Jag väcktes av sms lite då och då, skickade iväg hastiga svar. När jag väl bestämmde mig för att stiga upp ur sängen så utvecklades min dag inte speciellt mycket. Jag tog på mig kläder. Åt middag. Och hamnade sen i sängen igen. Jag tittade på världens sämsta film (den handlade om män som slog ner varandra med plankor och sköt på varandra med pistoler, men missade). Sen glodde jag på Scrubs, åt choklad. Glodde på Sex and the city, åt glass. Well.. Helt värdelöst, som sagt. Det är förresten farligt att ha tråkigt, man blir tjock av det.

Och jag tar tillbaka det jag skrev i mitt första inlägg, det jag skrev igår. Jag ska sluta se ner på alla bloggare. Jag börjar förstå innebörden med att beskriva helt onödiga detaljer och skriva om saker som absolut ingen bryr sig om. Det är skönt. Det är ett tidsfördriv. Och gnällig som jag är just nu, så passar det mig utmärkt! Det här med att blogga kanske kan bli mitt nya intresse. Jag slutade inte skriva dagbok förens jag var 13 år typ, så jag har det i blodet. Eller något..

Jaja. Det är en ny dag imorgon, förhoppningsvis. Så fort jag slår upp ögonen imorgonbitti så ska min första tanke inte vara att stänga dom igen. Jag ska försöka tvinga mig upp. Och så ska jag köpa hörlurar. Jag ska försöka dra med mig någon in till stan. Fika kanske. Strosa runt och göra ingenting fast ändå göra någonting. Prata massor skitsnack. Det behöver jag. Jag behöver sova nu också, ifall jag ska komma upp imorgon. Gosh..